Metod

KBT står för kognitiv beteendeterapi vilket innebär att man på ett mycket strukturerat sätt arbetar med att förändra elevens beteende och tankar för att på så sätt uppnå en förändring på sikt. KBT är den enda behandlingsmetod som har forskningsstöd (se t ex boken "Institutionsbehandling av ungdomar" som kan beställas via Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm).

En utmärkande del inom KBT är att man hela tiden mäter beteendeförändringarna och att man i och med detta kontinuerligt utvärderar behandlingen. Eleven är aktiv i behandlingen och man ser på nuet snarare än det förflutna.

Hur arbetar vi med KBT?

Vi börjar med att genomföra en mycket ingående beteendeanalys gällande både tankar (kognition) och det yttre beteendet (det eleven faktiskt gör) i olika situationer och miljöer. Vi dokumenterar elevens beteende, tankar, känslor och fysiologi och skriver ner överskott (det eleven gör för mycket av) och underskott (det eleven gör för lite av) Därefter sammanställs eller grupperas elevens överskott och underskott gällande beteende, tankar, känslor och fysiologi, i olika problemområden. När dessa är klarlagda diskuterar vi tillsammans med eleven vilka olika typer av funktioner som elevens beteende troligen fyller och därefter diskuterar och prövar vi olika typer av vedertagna och väl beprövade åtgärder som är individuellt anpassade till elevens person och problemområden. Vi tränar dessutom eleven i konkreta beteenden (kroppsspråk, klädstilar, uppförande, konsekvensanalyser, målbildsträning, ilskekontroll, moral och etik) och i olika typer av tankemönster (positiva och motiverande) och vi arbetar med olika typer av belöningssystem (positiv förstärkning) för bra beteende och med olika typer av konsekvenssystem för dåligt beteende. Vi arbetar även med motiverande intervju. Åtgärderna utvärderas kontinuerligt och kommer ändras om vi inte når resultat.

ART står för Aggression Replacement Training vilket är en metod som vi använder för att träna ungdomarna i sociala färdigheter, ilskekontroll och moraliskt/etiskt resonemang. ART består av ca 70 olika rollspels- och diskussionsövningar som genomförs enligt en speciell metod. ART är mycket effektivt och verkningsfullt i behandlingen av ovanstående delar och ungdomarna kan använda sig direkt av sina nyvunna färdigheter.

Det "Salutogena perspektivet" innebär i korthet att vi ser mer till det som fungerar än till det som inte fungerar i elevens beteende. Detta innebär också att vi hela tiden strävar efter att framhålla vad eleven kan vinna på att ha ett visst beteende istället för att framhålla vad eleven kan förlora på samma beteende. Till exempel kan man säga "Om du städar bra så åker vi in till stan och fikar sen!" istället för att säga "Om du inte städar bra så blir det ingen fika!". Denna positiva vinkling ger en helt annan effekt än den negativa och detta tankesätt genomsyrar hela behandlingen. Självklart kan vi också använda oss av den negativa vinklingen om den är mer funktionell men i huvudsak är det den positiva som gäller. Det salutogena perspektivet innebär också att vi tar det eleven gör bra eller är duktig på och generaliserar (för över) detta beteende från den goda och fungerande situationen till de situationer som inte fungerar. Exempel: En elev är jättebra på att spela fotboll i sitt lag men har stora svårigheter att sköta sig i skolan. Då kan vi genom samtal och konkreta övningar föra över elevens goda beteende gällande fotbollens regler och situation till skolans miljö. I vissa fall så enkelt som att ändra elevens syn på läraren från lärare till domare och på klasskamraterna till lagkamrater.

Inom det Salutogena perspektivet finns också KASAM vilket är en metod som liknar moral- och etikträningen inom ART. Denna innebär att man, på ett strukturerat sätt, diskuterar olika typer av livsfrågor och gör olika typer av övningar kopplade till dessa (ca 60 st). De grundläggande begreppen man stöder metoden på är Begriplighet, Hanterbarhet och Meningsfullhet. Man tränar alltså eleverna i att öka sin känsla av sammanhang.

MI, Motiverande Intervju, innebär att man, enligt en fastställd struktur tillsammans med ungdomen ringar in dennes nuvarande problemområden och ungdomens egna förslag på lösningar. Dessutom fastställer man en tidplan för detta arbete. I MI ingår också en målbildsövning med en tidplan kopplad till denna.